Jacob Kallenberg är Tygelsjös genom tiderna största personlighet. Han kom till församlingen Tygelsjö och V Klagstorp som kyrkoherde 1817. Hans företrädare, Nils Holst, hade anlagt en vacker trädgård i den gamla prästgården söder om kyrkogården. Där skulle Kallenberg bo till sin död 1849. Då var skulle namnet Kallenberg, och hans många epitet, vara känt långt utanför det lilla pastoratet söder om Malmö.

Som förre detta bataljonspredikant i Landskrona, drev Kallenberg Tygelsjö som sitt regemente med hårda husförhör och bestraffningar för minsta småsak. Men hans predikan drog folk, och snart vandrade bybor flera mil till Tygelsjö för att få själavård. Mottagningen i prästgården var öppen varje måndag för alla: ”Jag är till tjänst för vem som helst, rik eller fattig, ung eller gammal, man eller kvinna, tjänare eller fri, som behöver råd i själens angelägenheter.”, förklarade han.

Under 1800-talet var kyrkans makt i Sverige stark. Men så var också spriten, och det söps våldsamt under denna tiden i Sverige. Kallenberg var helnykterist och på en sockenstämma i kyrkan 1832 skapade han en nykterhetsförening. Efter att Kallenberg ropat upp alla församlingsborna en och en, och frågat om de förband sig att helt avstå från konsumtion och försäljning av starka drycker, blev 850 personer, i princip hela byn, medlemmar. Men kanske var det mer rädsla än frivillighet som gjorde att man sade sig avstå, för vad skulle man nu dricka till frukost, lunch och middag? För att ständigt påminna byborna om deras löfte, läste Kallenberg varje söndag i kyrkan upp skrifter om dryckenskapens förbannelse.

Nykterheten i Tygelsjö blev känd inom Oxie-härad och gav upphov till det ännu levande skämtsamma uttrycket Tygelsjö-gök, en kopp svart kaffe med en skorpa.

Men spriten var inte allt Kallenberg skulle förbjuda. I samma anda förbjöds även kaffedrickande.

”Slättbygdens pest”, var Kallenbergs namn på alla slags dansnöjen som efter hundraårig tradition förekom på slätten under ljumma sommarkvällar, efter avslutad vårskörd eller vid bröllop. I hans egenmäktigt styrda pastorat, förbjöds alla dansnöjen. Dessutom förbjöds även högröda och mörkblå kläder; och även fickur och pipor tillsammans med ”annat dylikt kostbart och mindre nyttigt prål bland drängar och allmogens söner”. Ja, till och med den liberala tidningen Aftonbladet försökte Kallenberg stoppa i Tygelsjö!

Rädsla har alltid varit en plattform för makt. Med husförhör som var så stränga att det berättas att en del valde att inte gifta sig i Tygelsjö för att slippa bli förhörda av Kallenberg. Byns barn fick genomgå en krävande konfirmation. De som inte ansågs flitiga blev "satta ifrån". Det kunde ta 2 till 3 år innan de blev godkända av konfirmationsprästen Kallenberg. Kallenbergs tid i Tygelsjö var 32 år, så det hann bli flera årskullar av hans konfirmander.

Och så hade Kallenbergs ett system för böter och straff. Så här beskriver en annan Tygelsjö-bo, Lasse Holmqvist, hur Kallenberg genomdrev sina lagar (Holmqvist, 1977):

Straffen för brott mot prästens lagar var uttänkt med en list för tankarna till Chicagos polis- och ganstervärld på 1930-talet. Alla straff mättes ut i böter.
För att tysta kyrkans folk gick en tredjedel av bötessumman till just kyrkan. För att inte socknens myndighetspersoner skulle våga säga något gick en tredjedel till socknens fattiga. Och för att vara säker på att få ordentligt med anmälningar och bötessummor, så gick den sista tredjedelen till angivaren!

Tygelsjö var litet och under 1800-talet blev missionerandet populärt. Det fanns alltid flera själar att omvända. Kallenberg var missionsvän och efter en tid blev Tygelsjö pastorat bland de tidigaste understödjarna till Lunds Missionssällskap. Flera bybor blev ledamöter av det exklusiva Svenska Missionssällskapet. Prästgården tog emot missionärer från hela landet och Tygelsjös kyrka blev den första att ta upp missionskollekt i Sverige.

Trots alla förbud och husförhör, så var Kallenberg när han dog 1849, enligt vice kommissionslantmätaren Georg Gustafsson, i hans sockenbeskrivning från samma tid, ”allmänt älskad och vördad såsom en nitisk och kristlig själasörjare och hela församlingen anlade sorgedräkt efter honom vid hans död, som om det vore deras nära anhörige” (Gustafsson, 1855)

Idag går Kallenbergs Väg mellan Laavägen och Tygelsjö Kyrkoväg. Och någon gång dricks det säkert en och annan Tygelsjö-gök i byn.

Källor:
Andersson, Helge (1971), Bunkeflo, Tygelsjö och V Klagstorp - Några anteckningar om det nya Malmö. Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1971.

Gustafsson, Georg (1855), Tygelsjö och Västra Klagstorp på 1850-talet. Fritz Thylén, 1934.

Holmqvist, Lasse och Ann-Marie (1977), Våra Skånska Bilder. A&K.

Gemensamt Engagemang från https://www.uppdragmission.se/reportage/gemensamt-engagemang/